Sysselsättningsgrad
Personer med funktionsnedsättning52%
Övriga befolkningen81%
Skillnad: 29 procentenheter.
SCB-data · publicerad till och med 2026
Arbetsmarknaden har fortfarande ett tydligt funktionshindersgap
Här samlar Jlika källmärkt statistik om sysselsättning, arbetslöshet och arbetsvillkor för personer med funktionsnedsättning. Vi visar också var SCB:s metod har ändrats och vad siffrorna faktiskt kan säga.
Viktig avgränsning
SCB publicerar inte en sammanhängande serie över nyanställningar för personer med funktionsnedsättning. Därför visar vi arbetsmarknadsutveckling – inte hur många som nyanställts.
Senaste läget
SCB:s undersökningsår 2025
Resultaten publicerades den 27 april 2026 och gäller personer 16–65 år. Det finns ännu inget helårsresultat för undersökningsåret 2026.
409 000
personer med funktionsnedsättning var sysselsatta.
66%
av ej sysselsatta med nedsatt arbetsförmåga uppgav att stöd eller anpassning skulle kunna göra arbete möjligt.
Arbetskraftsdeltagande
63% / 88%
Funktionsnedsättning jämfört med övriga befolkningen.
Heltidsarbete
66% / 82%
Bland sysselsatta i respektive grupp.
Låg ekonomisk standard
24% / 11%
Funktionsnedsättning jämfört med övriga befolkningen.
Jämförelse 2025
Fyra mått – samma tydliga gap
Mörk stapel visar personer med funktionsnedsättning. Grön stapel visar övriga befolkningen. Måttens nämnare framgår under varje jämförelse.
Sysselsatta
andel av befolkningen 16–65 årFunktionsnedsättning52,1%Övriga80,5%
Arbetslösa
andel av arbetskraften 16–65 årFunktionsnedsättning17,6%Övriga8,6%
Heltidsarbete
andel av sysselsattaFunktionsnedsättning66%Övriga82%
Låg ekonomisk standard
andel av respektive grupp, inkomstår 2024Funktionsnedsättning23,5%Övriga11,2%
Visa värden som tabell
| Mått | Funktionsnedsättning | Övriga |
|---|---|---|
| Sysselsatta | 52,1% | 80,5% |
| Arbetslösa | 17,6% | 8,6% |
| Heltidsarbete | 66% | 82% |
| Låg ekonomisk standard | 23,5% | 11,2% |
Stöd och anpassning
Vad behöver fungera på arbetsplatsen?
Andel sysselsatta med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga som uppger behov av respektive åtgärd. Nästan 80 procent behöver minst en stöd- eller anpassningsåtgärd.
Anpassat arbetstempo47,8%
Anpassade arbetsuppgifter40,5%
Anpassad arbetstid39,6%
Personligt anpassade hjälpmedel28,1%
Särskild lokalanpassning14,2%
Särskilt utsedd stödperson7,2%
Källa: SCB, Situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning 2025. Punktskattningar har osäkerhetsintervall i originaltabellen.
Äldre SCB-serie
Sysselsättningsgrad 2013–2021
SCB:s äldre undersökning innehåller mått tillbaka till 2000, men alla mått finns inte för varje år. Tabellen nedan visar de verifierade sysselsättningsvärden som kan följas i publicerade rapporter. Serien ska inte kopplas ihop direkt med den nya baslinjen från 2023.
| År | Funktionsnedsättning | Befolkningen totalt | Gap |
|---|---|---|---|
| 2013 | 62,0% | 76,5% | 14,5 procentenheter |
| 2014 | 62,0% | 77,3% | 15,3 procentenheter |
| 2015 | 61,8% | 77,6% | 15,8 procentenheter |
| 2016 | 62,4% | 78,6% | 16,2 procentenheter |
| 2017 | 62,3% | 78,2% | 15,9 procentenheter |
| 2018 | 63,6% | 79,6% | 16,0 procentenheter |
| 2021 | 71,0% | 79,0% | 8,0 procentenheter |
Tidsseriebrott 2022/2023
Frågan som identifierar funktionsnedsättning ändrades. SCB använder därför 2023 som baslinje för den nya statistikserien. Att 2025 års nivå är lägre än 2021 betyder inte automatiskt att sysselsättningen föll lika mycket – grupperna och metoden är inte fullt jämförbara.
När arbetslösheten blir långvarig
Utanförskap kostar mer än utebliven lön
Folkhälsomyndigheten definierar långtidsarbetslöshet som minst tolv månaders sammanhängande arbetslöshet. Arbetslösa rapporterar betydligt oftare psykiska besvär än sysselsatta och använder oftare psykiatrisk vård eller läkemedel för depression, ångest och stress.
Viktigt om orsak och samband
Statistiken visar tydliga samband. Arbetslöshet kan påverka hälsan negativt, men ohälsa kan också öka risken att bli eller förbli arbetslös. Graferna beskriver grupper – inte varje enskild person.
Ängslan, oro eller ångest
Besvär är vanligare bland arbetslösa
Arbetslösa60%
Sysselsatta40%
Personer 16–64 år, 2021. De flesta uppgav lätta besvär.
Allvarlig psykisk påfrestning
Nästan fyra gånger så vanligt
Arbetslösa26%
Sysselsatta7%
Måttet uppskattar andelen som skulle kunna uppfylla kriterierna för ett psykiatriskt tillstånd.
Samhällskedjan
Från långvarigt utanförskap till hållbar försörjning
Långvarig arbetslöshet
Lägre inkomst, förlorade arbetskontakter och högre risk för ekonomisk utsatthet.
Möjliga följdkostnader
Ersättningar och stöd, uteblivna skatteintäkter samt i vissa fall mer vård och rehabilitering.
Hållbart arbete
Lön och egen försörjning, skatteintäkter, produktion, yrkesgemenskap och minskat ersättningsbehov.
Effekten varierar med lön, arbetstid, tidigare ersättning, stödbehov och hälsa. Därför visar Jlika kostnadsslagen men sätter inte ett påhittat kronobelopp på en enskild anställning.
Affärsnytta och samhällsnytta
Inkluderande rekrytering öppnar en kompetensreserv
Sverige har samtidigt kompetensbrist och ett stort sysselsättningsgap. För arbetsgivaren är nyttan inte en garanterad vinstprocent, utan möjligheten att hitta kompetens, tillsätta svårrekryterade roller och behålla medarbetare när arbetet utformas så att fler kan bidra.
Vår evidensregel
Vi skiljer på statistik, ekonomiska stöd och forskningsbaserade samband. Jlika räknar inte om dessa till ett generellt ROI-tal som källorna inte stödjer.
Kompetensbrist 2025
61 000
personer saknades inom olika yrken enligt svenska arbetsgivare.
Källa: SCBMöjlig arbetskraft
66%
av ej sysselsatta med nedsatt arbetsförmåga tror att minst en stödåtgärd skulle kunna göra arbete möjligt.
Källa: SCBArbetsgivarens stöd
4 spår
rådgivning, lönestöd, introduktionsstöd samt bidrag till hjälpmedel och anpassningar.
Källa: ArbetsförmedlingenVar finns kompetensbristen?
Bristen är nästan jämnt fördelad mellan yrken med gymnasiala och eftergymnasiala utbildningskrav. Det visar att en bredare rekrytering är relevant på flera kompetensnivåer.
30 000
27 000
Eftergymnasiala yrken: nära 30 000Gymnasiala yrken: 27 000
Så kan nyttan uppstå
- 1 · Rekrytering
En bredare kandidatbas kan minska risken att kompetens lämnas utanför.
- 2 · Genomförande
Stöd, introduktion och hjälpmedel kan minska arbetsgivarens kostnad och praktiska risk.
- 3 · Behålla kompetens
ILO kopplar inkluderande stöd till engagemang, personalhållning och produktivitet.
Europeiska modeller att lära av
Sex länder – sex delar av en bättre modell
Länderna mäter funktionsnedsättning på olika sätt. Därför gör Jlika ingen förenklad topplista. I stället jämför vi konkreta styrmedel, arbetsmarknadsresultat och kvarvarande problem som kan ge vägledning för Sverige och en framtida europeisk expansion.
Jämförelseregel
Samma EU-mått jämförs med samma EU-mått. Nationella stöd beskrivs som modeller – inte som bevis för att ett land är bäst.
Jämförbart EU-mått · 2024
Förväntad tid i arbetslivet
Måttet gäller hela befolkningen och visar arbetsmarknadens generella styrka – inte villkoren för personer med funktionsnedsättning specifikt.
Nederländerna43,8 år
Sverige43 år
Danmark42,5 år
Tyskland40 år
Sverige
Hög generell sysselsättning och ett långt förväntat arbetsliv.
Lärdom för Jlika
Koppla individens behov till konkreta arbetsplatsanpassningar och följ upp om stödet faktiskt leder till arbete.
Viktig utmaning
SCB visar fortfarande ett sysselsättningsgap på 29 procentenheter för personer med funktionsnedsättning.
Danmark
Flexjobb kan kombinera lön för den effektiva arbetstiden med kommunalt stöd.
Lärdom för Jlika
Gör deltidskapacitet och individuella villkor till en fungerande anställningsmodell, inte ett hinder.
Viktig utmaning
Stöden kräver samordning mellan arbetsgivare, individ och kommun.
Nederländerna
EU:s högsta generella sysselsättningsgrad 2024 och etablerat stöd för hjälpmedel, transport och jobbcoach.
Lärdom för Jlika
Samla praktiskt arbetsgivarstöd nära själva rekryteringen så att anpassning blir lätt att genomföra.
Viktig utmaning
En stark arbetsmarknad för hela befolkningen betyder inte automatiskt jämlika villkor för personer med funktionsnedsättning.
Tyskland
Arbetsgivare med minst 20 arbetsplatser omfattas normalt av en femprocentig kvot för svårt funktionsnedsatta.
Lärdom för Jlika
Tydliga arbetsgivaransvar kan göra inkludering till en ledningsfråga i stället för ett frivilligt sidoprojekt.
Viktig utmaning
En kvot visar ansvar och omfattning, men säger inte ensam något om arbetets kvalitet eller tillgänglighet.
Luxemburg
OECD:s harmoniserade analys visar ett mycket litet uppmätt sysselsättningsgap i det använda EHIS-underlaget.
Lärdom för Jlika
Studera kombinationen av arbetsgivaransvar, ekonomiskt stöd och individuell arbetsplatsanpassning.
Viktig utmaning
Landets lilla arbetsmarknad och undersökningsmetoden gör att resultatet inte kan översättas direkt till Sverige.
Estland
Digital arbetsgivarservice samlar bland annat ansökningar om lönestöd och statlig socialskatt för medarbetare med nedsatt arbetsförmåga.
Lärdom för Jlika
En mindre digital marknad kan passa som pilotland för en lokaliserad och mer automatiserad Jlika-modell.
Viktig utmaning
Eurostat redovisade 35,5 procents risk för inkomstfattigdom bland personer med funktionsnedsättning 2024.
Så läser vi statistiken
Tre regler för en hederlig jämförelse
1
Sysselsättning är inte nyanställning
Måttet visar vilka som har arbete, inte hur många som nyligen fått ett nytt jobb.
2
Urvalsdata har osäkerhet
SCB redovisar felmarginaler. Små förändringar mellan år behöver inte vara statistiskt säkerställda.
3
Metodbytet ska synas
Äldre och ny serie visas separat så att ett metodskifte inte framställs som en faktisk samhällsförändring.
Källor och vidare läsning
- SCB: Situationen på arbetsmarknaden 2025
- SCB:s aktuella statistikdatabas
- SCB:s rapport 2018 och äldre tidsserie
- SCB:s arkiv med äldre rapporter till och med 2021
Källa anges vid varje underlag. Jlika är inte SCB och ansvarar för sammanställning och pedagogisk presentation. Senast faktagranskad 30 juli 2026.
Statistik ska leda till bättre arbetsvillkor
Jlika kopplar samhällsbilden till konkreta jobbannonser, arbetsmiljöer och tillgänglighetssignaler.